Vortkonstruado (1)

Wörterkonstruktion (1)

Lernu unu vorton kaj konstruu per ĝi multajn vortojn . . .
 
Lerne ein Wort und mache daraus viele Wörter . . .
 
En Esperanto, ne nur la gramatiko estas facila, sed ankaŭ la baza vortaro estas multe pli facile lernebla ol en aliaj lingvoj danke al la sistemo de vortkomponantoj. In Esperanto ist nicht nur die Grammatik einfach, auch der Grundwortschatz lässt sich dank der «Wortbausteinmethode» viel schneller als in anderen Sprachen erlernen.
Ekzemple ekzistas la vorto «varmo». Ĝi estas substantivo, ĉar ĝi finiĝas en «-o». Kiel Esperant-kutime, tio ĉi estas regulo, kiu ĉiam validas. Zum Beispiel gibt es das Wort «varmo» für «Wärme». Es ist ein Nomen (Hauptwort), denn es endet mit «-o». Wie in Esperanto üblich, ist das wieder eine Regel, die immer gilt.
Kiam vi konas vortradikon, vi scias konstrui el ĝi adjektivon. Nur aldonu la finaĵon «-a». «Varma» estas la eco de «varmo». Wenn du den Grundbaustein eines Wortes kennst, kannst du daraus auch gleich ein Adjektiv (Eigenschaftswort) machen. Du musst nur die Endung auf «-a» setzen. «Varma» heisst also «warm».
Adverbon oni konstruas per la sufikso «-e», ekz.: Li varme salutas ŝin. Ein Adverb bildet man mit «-e», z. B.: «Li varme salutas ŝin.» (Er begrüsste sie warm/herzlich.)
La infinitiva verbo ricevas la sufikson «-i». Ein Verb erhält in der Grundform ein «-i». «Varmi» heisst: «warm sein».


KoncizigoZusammenfassung
-o: Substantivo
-a: Adjektivo
-e: Adverbo
-i:  Verbo (Infinitivo)
-o: Nomen
-a: Adjektiv
-e: Adverb
-i:  Verb (Infinitiv)


Sed tio ne estas ĉio. Pere de afiksoj vi povas fari el la lernita vorto ankoraŭ pli da vortoj. Por sciiĝi kiel, klaku ĉi-tien! Aber das ist noch nicht alles. Mit Vor- und Nachsilben kannst du aus dem einen gelernten Wort noch mehr Wörter machen. Um zu erfahren wie, klicke hier!

Aussprache:   c = z   |   ĉ = tsch   |   ĝ = dsch   |   ĥ = ch   |   ĵ = stimmhaftes sch   |   ŝ = sch   |   v = w   |   z = stimmhaftes s.
Ekdato: Decembro 2005 - Lasta ŝanĝo: 2006-01-14